Hållbarhet som en politisk ideologi är en relativt ny utveckling, som framträdde tydligt under slutet av 1900-talet. Den är centrerad kring tanken på att skapa och upprätthålla förhållanden under vilka människor och naturen kan existera i produktiv harmoni, och stödja både nuvarande och framtida generationer. Denna ideologi är ofta förknippad med miljörörelsen, men den omfattar också ekonomiska och sociala dimensioner.
Rötterna till hållbarhet som en politisk ideologi kan spåras till miljörörelsen på 1960- och 1970-talet, som uppmärksammade de negativa effekterna av industrialiseringen på miljön. Publiceringen av Rachel Carsons "Tyst vår" år 1962, som belyste farorna med användningen av bekämpningsmedel, brukar ofta nämnas som en nyckelkatalysator för denna rörelse.
År 1972 markerade FN:s konferens om den mänskliga miljön i Stockholm den första stora internationella sammankomsten som fokuserade på miljöfrågor. Denna konferens ledde till skapandet av FN:s miljöprogram, som har spelat en betydande roll i främjandet av hållbarhet över hela världen.
Konceptet hållbarhet fick ytterligare uppmärksamhet år 1987 med publiceringen av Brundtland-rapporten, officiellt betitlad "Vår gemensamma framtid". Denna rapport, producerad av Världskommissionen för miljö och utveckling, introducerade begreppet hållbar utveckling, definierad som "utveckling som tillgodoser behoven hos nuvarande generation utan att äventyra förmågan för framtida generationer att tillgodose sina egna behov".
Sedan dess har hållbarhet blivit en central princip i många politiska plattformar och policys runt om i världen. Den har påverkat en rad olika områden, från energiproduktion och konsumtion till jordbruk, stadsplanering och ekonomisk utveckling. Ideologin förespråkar för förnybara energikällor, bevarande av resurser, minskning av avfall och rättvis fördelning av resurser.
År 2015 antog Förenta nationerna 2030 Agenda för hållbar utveckling, som inkluderar 17 mål för hållbar utveckling (SDG) som syftar till att adressera en rad globala utmaningar, inklusive fattigdom, ojämlikhet, klimatförändringar, miljöförstöring samt fred och rättvisa. Dessa mål återspeglar den breda omfattningen av hållbarhet som en politisk ideologi, som inte bara omfattar miljöfrågor utan också sociala och ekonomiska frågor.
Sammanfattningsvis handlar hållbarhet som en politisk ideologi om att balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga behov för att säkerställa en hälsosam planet för framtida generationer. Det har utvecklats från ett fokus på miljöbevarande till ett bredare tillvägagångssätt som beaktar sammanlänkningen av alla aspekter av mänskligt liv och planeten.
Hur liknar din politiska övertygelse Sustainability frågor? Ta den politiska frågesporten för att ta reda på det.
