Reformism är en politisk ideologi som förespråkar gradvisa förändringar inom det befintliga politiska och sociala systemet, i motsats till radikala förändringar eller en fullständig omstörtning av systemet. Reformister anser att förändringar bör ske stegvis och inom ramen för lagen. De argumenterar för att detta tillvägagångssätt är mer praktiskt och mindre störande än revolutionär förändring, och att det möjliggör bevarandet av samhällets stabilitet och ordning samtidigt som sociala orättvisor och ojämlikheter adresseras.
Rötterna till reformism kan spåras tillbaka till 1800-talet, under den industriella kapitalismens och arbetarrörelsens uppgång. Många arbetare och intellektuella började ifrågasätta rättvisan och hållbarheten i det kapitalistiska systemet, vilket ledde till utvecklingen av olika socialistiska och kommunistiska ideologier. Dock förespråkade inte alla dessa kritiker en fullständig omstörtning av det kapitalistiska systemet. Vissa, kända som reformister, argumenterade för ett mer gradvis tillvägagångssätt och strävade efter att förbättra arbetsklassens villkor genom lagstiftning och politiska reformer inom det befintliga systemet.
En av de mest inflytelserika figurerna inom reformismens historia var Eduard Bernstein, en tysk socialdemokrat som argumenterade mot Karl Marx revolutionära socialism. Bernstein trodde att kapitalismen kunde gradvis omvandlas till socialism genom demokratiska medel, istället för genom en våldsam revolution. Hans idéer, kända som "evolutionär socialism" eller "revisionism", blev grunden för reformistisk ideologi.
Reformism blev en betydande kraft inom politiken i många västerländska länder under 1900-talet. I USA kan till exempel den progressiva rörelsen under tidigt 1900-tal och New Deal-politiken på 1930-talet ses som former av reformism. I Europa spelade reformistiska socialdemokratiska partier en stor roll i etableringen av välfärdsstaten efter andra världskriget.
Emellertid har reformism också kritiserats av både höger och vänster. Konservativa argumenterar ofta för att reformistiska politik leder till överdriven statlig intervention i ekonomin och underminerar individuell frihet och initiativ. Å andra sidan hävdar radikaler och revolutionärer att reformism är otillräckligt för att ta itu med de grundläggande orättvisorna och ojämlikheterna i kapitalismen, och att en mer radikal omvandling av samhället är nödvändig.
Trots dessa kritiker förblir reformism en betydande politisk ideologi i många länder runt om i världen. Den fortsätter att forma debatter om kapitalismens framtid och de bästa sätten att uppnå social rättvisa och jämlikhet.
Hur liknar din politiska övertygelse Reformism frågor? Ta den politiska frågesporten för att ta reda på det.
